HälsaNorsk skogkatt och maine coon

HD, PKD, GSD IV och SMA: hälsotesterna förklarade

Kattannonser och stamtavlor är fulla av förkortningar. Här är vad de vanligaste hälsotesterna hos norsk skogkatt och maine coon handlar om, förklarat utan facktermer.

Veterinär i blå arbetskläder undersöker en vit och grå katt

När man börjar läsa om uppfödare och kattungar möts man snabbt av förkortningar. HD fri, PKD negativ, GSD IV N/N. Det låter tryggt, men vad betyder det egentligen? Här är en allmän förklaring av de vanligaste, så att du vet vad du ska fråga om. Hur testerna tolkas, och vad de betyder för en enskild katt, är en fråga för veterinären.

Om hjärtsjukdomen HCM har jag skrivit en egen artikel: HCM, hjärtsjukdomen alla med stora katter bör känna till.

Två sorters test

Det är bra att skilja på två typer av undersökningar. Den första är en undersökning av hur kroppen ser ut, till exempel röntgen av höfterna eller ultraljud av njurarna. Den visar läget just när undersökningen görs. Den andra är ett gentest, som görs på ett blodprov eller ett salivprov och visar om katten bär på en viss känd mutation. Gentestet ändras inte med åldern, men det svarar bara på frågan om just den mutationen.

HD: höftledsdysplasi

HD betyder att höftleden inte är formad som den ska, så att ledhuvudet och ledskålen inte passar ihop. Det kan leda till förslitning och smärta. Stora och tunga katter, som maine coon och norsk skogkatt, kan drabbas. HD undersöks med röntgen, och bilderna bedöms enligt en skala. Många katter med lindrig HD visar inga tecken alls, eftersom katter är lätta och smidiga och anpassar sig.

PKD: polycystisk njursjukdom

Vid PKD bildas vätskefyllda blåsor, cystor, i njurarna, och de kan växa med tiden och försämra njurfunktionen. Sjukdomen är mest känd hos perser och närbesläktade raser, där det finns ett gentest. Hos andra raser undersöks njurarna ibland med ultraljud. Fråga uppfödaren vilken metod som har använts.

GSD IV: en ärftlig sjukdom hos skogkatten

GSD IV, glykogenlagringssjukdom typ IV, är en ovanlig ärftlig sjukdom som är känd hos norsk skogkatt. Kroppen kan inte hantera glykogen, en form av lagrat socker, på rätt sätt. Drabbade kattungar dör ofta kring födseln, och de som överlever utvecklar allvarliga problem med musklerna under de första månaderna.

Sjukdomen nedärvs så att en katt måste få anlaget från båda föräldrarna för att bli sjuk. En bärare är själv frisk. Med ett gentest kan uppfödaren undvika att para två bärare. Därför ser man ibland beteckningar som N/N, som betyder att katten inte bär anlaget.

SMA: spinal muskelatrofi hos maine coon

SMA är en ärftlig sjukdom som är känd hos maine coon. Nervcellerna som styr musklerna i ryggmärgen förtvinar, och kattungen får svaga muskler, oftast i bakbenen, från några månaders ålder. Sjukdomen är inte smärtsam, men katten blir rörelsehindrad. Den nedärvs på samma sätt som GSD IV, och det finns ett gentest.

Vad du kan begära som köpare

Du kan inte kräva att en uppfödare gör alla tänkbara test, och fler test är inte alltid bättre. Men du kan begära att få veta vad som är gjort, när, och vad resultatet blev, och att få se intygen. En uppfödare som vet varför hen testar och kan förklara det på ett begripligt sätt är ofta en uppfödare som tänker långsiktigt.

Rekommendationer för hälsoarbetet inom raserna finns hos SVERAK (öppnas i nytt fönster) och raskattklubbarna. Mer om att välja uppfödare finns i guiden Välja kattunge och uppfödare.

Texten är allmän kunskap och ersätter inte råd från veterinär. Regler och rekommendationer kan ändras; kontrollera aktuella uppgifter hos SVERAK, Jordbruksverket och din veterinär.

Skrivet av

Britt Sjöholm

Har levt med norska skogkatter och maine coon i över trettio år, i ett gammalt trähus i Hälsingland. Inte uppfödare och inte veterinär, men en van kattägare och utställare av kastrater. Ser du något som är fel? Hör av dig.

Fler spår att följa